Tvestjärten är en liten ö med 9 boningshus, som ligger ”på vägen” till Gullholmen.

Det är inte känt hur gammalt namnet Tvestjärten är men ett rimligt antagande är att det är lika gammalt som den permanenta bosättningen på Gullholmen. Enligt expertisen (dvs. Institutet för Ortsnamn och Dialektforskning i Göteborg) har holmens likhet med insekten tvestjärten varit namngivande. Under senare delen av 1500-talet, när namngivningen kan ha skett, torde medelvattenståndet har varit ca 1,5 m högre än idag så nuvarande Badstranden och Lerstranden var då helt vattentäckta och bildade en lång, smal vik.

Tvestjärten har en historia, ”om än obetydlig och föga känd”:

• Tvestjärten var bebodd och betecknad som fiskeläge några årtionden under 1600 talets senare del.
• Nordvästra ön bebyggdes mot slutet på 1800-talet med magasin och bryggor – eller ”planar” som bryggorna kallades – för hantering av fisk, lådor och tunnor. Arbetstillfällena vid magasinen lockade till bosättning och flera bostadshus byggdes.
• I början av 1920 talet förändrades förutsättningarna för fisket och många nödgades söka sitt arbete och sin framtid på annat håll medan inslaget av fritidsboende ökade

Historien om Tvestjärten finns i skriften Tvestjärten – En liten holme i mellersta Bohuslän (följ länken), som författades 2004 av Stig Ekberg.

Följande rader ur inledningen ger lite perspektiv:

”Granne med Gullholmen, Hermanö och Lavön. En gång uppstigen ur havet. Belägen vid en urgammal farled. Under historiens lopp passerad av otaliga farkoster: vikingtida långskepp och knarrar, medeltida koggar, seglande sjöbåtar och kuttrar, kolröksbolmande ångbåtar, mullrande diselmotorfartyg och, under senare årtionden, oräkneliga fritidsbåtar under tysta segel eller ilsket surrande utombordsmotorer.”